Serieläsare

Nu har jag semester äntligen. Jag och mina bröder var iväg en sväng och hälsade på min syster i Malmö, annars har jag mest varit hemma. Har tänkt städa men det händer inte så mycket, börjar städa men så hittar jag en grejer eller en bok som jag fastnar med. Eller bok och bok sist fastnade jag i ett Lucky Luke-album. Tänk att den funnits här så länge innan jag hittade den! Blev lite nostalgisk när jag var färdigläst. När jag var yngre, vilken fest det var när man hittade en bra serie att läsa.
 
När jag var yngre läste jag groteska mängder hästserier, och vanliga serier.
 
När jag gick i mellan- och högstadiet dammsög jag biblioteket på serier. Jag läste all Kalle Anka, de där tjocka guldböckerna ni vet, jag letade febrilt efter Fähunden och började rota igenom farsans gamla samlingar med Lilla Fridolf för att hitta några sidor till (vilket för övrigt var anledningen till att han själv köpte dem för många år sedan...), fredagarna var de bästa dagarna när man lånade hem lite fler album som man sparat i syfte att ha något att läsa på helgen. 
 
En av de största seriehändelserna i mitt liv var när farfar rensade ur vinden och min pappa och farbror fick tillbaka alla sina serietidningar. Den kvällen kom vi hem med tonvis av 91:an, Lilla Fridolf, Knasen, lite Spirou men framför allt; Gaston! En serie om en händig kille som jobbar på kontor men är så upptagen med att bygga om motorer och hålla med husdjur på kontoret att han inte hinner jobba. Fortfarande kan jag skratta högt när jag läser den serien. Man vände blad med vördnad för farsan hotade med all världens olycka om man tappade bort eller sabbade albumen för det var hans skatter. Därför tog det någon månad från det att vi fick dem till att jag började läsa dem.
 
 
I gymnasiet gick jag över till Manga och alla mina godispengar gick till att köpa ännu en till bok eller ännu en tidning samtidigt som jag laddade ner animeversionen av serien jag läste. En dag var intresset borta och jag började läsa böcker utan bilder igen. Men 91:an läste jag lumpen igenom, fanns alltid på soldathemmet.
 
Fast text blir bättre med bilder.
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Onormalt Normal

En syblogg utan röd tråd

RSS 2.0