Vardag och födelsedag

är lunkar dagarna på. Det har lugnat sig lite. Pojken växer fortfarande, amningen funkar bättre, sovmorgon har införts, katten har flyttat ur hallen, syr gör jag fortfarande men hinner inte så mycket, bakar kakor istället som min sambo får baka klart, tv-tablån kan jag rabbla, promaderna har kortats ner till lagom Boblängd och jag har lärt mig några knep för hur man uppehåller son medan man slevar i sig mat. Vardagen har infunnit sig. 

Idag fyller jag år, dagen har börjat bra,vaknade med sonen som ligger och fäktar, ute ligger lite snö kvar på marken, köket var ockuperat av sambon som dukade till finfrukost. Det enda tråkiga är att man som 25-åring haft lön tillräckligt länge för att själv kunna skaffa sig det man vill ha och därför inte önskar sig något roligt. Fick en vattenkokare som jag önskade mig, hur kul är det? Då är det roligare att det är dukat fint med födelsedagsduken, blommor och tända ljus och fint upplagd frukost. 


Det ser ut som frost men det är snö! 

Just ja, ni kanske undrar varför det bott katt i hall? Morris hade ledinflammation och när vi var hos veterinären var det nära att vi tog bort henne för prognosen var så dålig men så fick hon en andra chans och vi åkte hem med katt, antibiotika, en påse med sprutor för 10 dagar och ett lycka till. 

Så hon fick flytta in i ena hallen. Vi ville inte ha henne i hela huset eftersom hon inte är rumsren och antibiotika har en viss bieffekt. Men för en vecka sedan fick hon äntligen sin sista antibiotikainjektion! Så nu slipper jag gå upp innan min sambo åker till jobbet, för vi har behövt vara två, en som håller katten och en som sticker. Även om hon spann så hade hon nog inte stått stilla och då hade det nog inte gått lika lugnt till som det gjort.

Hon blev ganska snabbt bättre, hältan är kvar men nu stödjer hon på benet och det går bättre och bättre. Nu bor hon ute igen, hon är ju utekatt egentligen. 

Har man en stor vedhög i garaget så har man ofta haltande katter, men Morris haltande och beteende var annorlunda. Trodde först att det var brutet, det var det inte men skönt att ha kunnat skilja på hälta som självläker och den som inte gör det! Men bäst av allt är att hon inte vet hur nära döden hon var! Men katter ska ju ha nio liv. 


Katten med nio liv!

Det är lite märkligt att vara hemma så mycket och göra så lite. Vi spenderar större delen av dagen mysandes i soffan, vore det inte för hunden skulle vi kanske inte komma ut alls. Ibland saknar jag jobbet, saknar att få vara effektiv och få jobba på. Men å andra sidan är det rätt gött med lugn och ro och bara ha en person och en hund att ha hand om! 

 I onsdags skulle farsan lära mig baka schwarztwaldbottnar för gör jag själv blir de bara för hårda. Det gick sådär, Albert ville inte det så det enda jag gjorde var att stryka choklad på bottnarna... 


Grabbarna Grus 

Nu har chokladen till schwarztwaldtårtan stelnat och Albert sover så nu ska jag lägga ihop tårtan! 
Syster
2015-11-25 @ 10:20:17

Nog ser man att det är en Träder allt. Han kommer bli envis. :)

Svar: haha jo så är det!
Nottin




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Onormalt Normal

En syblogg utan röd tråd

RSS 2.0