Livstecken

Det blev kanske lite tyst här. Men nu har jag nyss vaknat och lagt mig i barnrummet för att pilla på mobilen en stund. Helgen var bra. Sen kom det lite jobb. Och kanske mitt livs värsta arbetspass någonsin. 

Det var så mycket att göra och så många vårdtunga patienter och miljarders olika intravenösa antibiotikor. Vi bara sprang och sprang. Vi åt inte och gick inte på toaletten, drack tre muggar vatten, det var allt mellan två och tio. Igår var det bättre, men jag är inte superpigg på att jobba nästa vecka. 

Men det får gå. Behöver inte längre pumpa ur brösten när jag är på jobbet, men vi får se efter helgen. Jag och Pyret ska till Östersund så det blir nog roligt. Förra gången jag var där var jag visst gravid men då visste jag inte om det. 


Nej nu får ni ha det så bra. Vi hörs! 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Onormalt Normal

En syblogg utan röd tråd

RSS 2.0