Australienresan

Nu har jag varit tillbaka en vecka och det känns rätt skönt. Resan blev på många vis bättre än jag väntat mig även om allt inte blev som planerat från början.
 
De flesta vet nog redan det mesta vi gjorde men för de som inte vet eller minns kan jag skriva att min sambo åkte lite före mig och kuskade runt i sydvästra hörnet av Australien. Sedan flög jag ner till Perth där vi möttes upp, hyrde en husbil och drog norrut längs med kusten. På vägen badade och snorklade vi, såg delfiner som kom inte till stranden för att käka fisk och en massa andra saker.
 
När vi kommit till Exmouth började värmen få lite för stor inverkan på vår nattsömn så vi drog neråt igen i snabb takt för att i Perth åka inåt landet till de guldgrävarstäder som ligger där. Kalgoorlie och Coolgardie bland annat. I Kalgoorlie gräver man fortfarande guld fast numer i ett dagbrott och inte i små trånga gångar. I de städerna såg vi många exempel på hur guld har vridit till huvudet på många människor. Dessutom var det ett område där dricksvatten var mer sällsynt än guld! På väg tillbaka till Perth passerade vi Wave Rock vilket var häftigare än jag väntat mig. Där såg vi för första gången en wombat på zoo och vi blev helt betagna!
 
När vi lämnat Husbilen i Perth tog vi flyget till Adelaide som ligger nära Great Ocean Road. Ny hyrbil (med hutläsa tilllägg för att jag som är under 25 skulle få köra) och sedan var vi påväg igen. Vi såg det som var kvar av apostlarna och tog en sidoväg in mot landet för att gå på hängbroar bland trätopparna som omväxling. sedan fortsatte vi längs med kusten igen. I en liten by där vi stannade och sov satt en koala i trädet utanför turistinformationen och det var den enda vilda koalan vi såg. Mycket smidigt ställe att sätta sig på tyckte vi.
 
När åksjukan från de slingriga kustvägarna lagt sig så hade vi nått Melbourne. Där blev vi bara en natt. Vi har aldrig varit bra på städer. Men vi såg en ståuppkomiker uppträda och vi käkade god pasta på restaurang. sedan drog vi norrut för att hälsa på bekanta till min sambos mamma. Det var intressant att se hur folk bor hemma hos sig och det var intressant att möta folk man hört så mycket om att man redan trodde man mött dem. Det var bra dagar.
 
Det var i de mindre städerna vi hittade de bästa tygerna. Min sambo rotade runt bland traktormönstrade tyger och jag bland flanelltygerna. Dessutom hittade vi en hel del tyger med australiensiska djur och traditionella mönster.
 
Någonstans där tappade vi farten lite. Eller vi hade inte längre lust att åka så mycket bil så efter att sagt hej då åkte vi direkt till Sydney utan att passera Canberra, min sambo grumsade lite men jag kan ha sagt något om att han kan se det när jag åkt hem om det är så viktigt. Alla vi pratat med sa att det nog var roligare att ha mer tid i Sydney. Det var nog tur för när vi sett sevärdheterna i Sydney och varit ute med färjan till Manley Beach så började det regna. En till av min sambos mammas bekanta visade oss att Sydney har ett gigantisk underjordiskt system av gallerior så vi klarade oss lite från regnet. Men det räckte med att korsa en gata så såg man ut som dränkt katt. Har aldrig sett det regna så mycket så länge!
 
Så kom tillslut dagen då det var dags att åka hem. Det var både ledsamt och skönt. När man har ett datum att åka hem då vill man hem när det kommer. Vi hade handlat en stor rullväska till mig (hatar egentligen sådana väskor) där vi knölat ner alla kläder, tyger och presenter jag skulle ha hem. Den kom bort på flyget men dök tillsut efter många om och men och en felleverans upp i tisdags.
 
Nu har jag månader av jobb framför mig. Kring juni kommer min sambo hem. Bäst för honom. Han skaffade ett jobb på en gård där de för tillfället sår bönor. Ett drag tar 50 minuter och en kväll skrev han att såmaskinen var på drag 200 medan den som täckte jorden var på radd 44. Då har jag hellre mitt jobb! Här kommer lite bilder från min kamera.
 
Det här var vägen till en fin utsikt. Bilsen försäkring tillät egentligen inte att man körde på oasfalterad väg så vi var skapligt nervösa när den här vägen visade sig vara 2-3 mil lång, enkel väg!
 
 
Monkey Mia där vilda delfiner kommer på förmiddagarna för att få lite fisk. men bara tre gånger per dag. Kommer de fler gånger få de ingen fisk. Väldigt spännande!
 
 
Wave rock. Vi knatade runt ovanpå berget också. Såg deras regnvattenresovar där. Hemma hade man nog inte låtit alla turister knata runt där och kunna slänga ner all möjli skräp i dricksvattnet. Fast det var inte skräpigt. Man kanske ska lita på mänskligheten ändå.
 
 
Häftiga bergsformationer i all ära. Den här krabaten är vad vi minns bäst från Hyden och Wave Rock. En Wombat.
 
 
En wallaby på en ö utanför Port Fairy nära Great Ocean Road.
 
 
Det som är kvar av apostlarna.
 
 
En bild från vår avstickare till Tree Top Walk i en nationalpark. Vi var inte så katiga när vi gick där.
 
 
Vi åkte nog åt motsatt håll mot vad de flesta brukar göra. Vi avslutade med att köra under den här porten. Vägen är byggd av krigsveteraner rån första värdlskriget. Ett sätt att se till att de inte skulle gå arbetlösa när de kom hem. På många sätt är minnet av världskrigen och det första i synnerhet väldigt levande i Australien. Varje ort har sitt krigsmonument och minnesmärke.
 
 
Det var några av alla bilder. Det blir ju så mycket när man far runt. Nu har jag ett nattpass kvar så är jag ledig tills lördag natt. Kan nog behövas. Ha det så fint!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Onormalt Normal

En syblogg utan röd tråd

RSS 2.0