Hemkänsla

När jag kommer med bilen från stan och åker förbi Ekenäs slott, då känner jag att jag kommit hem. När jag passerar alla gärden, hus och skogen så är det med övertygelsen att här hör jag hemma. 
 
Ibland när jag tänker på vad hemma är för mig så tänker jag på platsen snarare än huset. Jag skrev ju häromdagen om alla roliga ställen i skogen kring gården. De är mer hemma för mig. Rent boendemässigt bodde jag lika bra i skokartongen i Flemmingsberg. Kan sakna det stället även om det aldrig hade blivit hemma. 
 
Vi har ett rätt kluvet förhållande till huset, både jag och min sambo. Vi har ofta sagt att vi både vill bo kvar och flytta. Vi både stortrivs och längtar efter något eget. Det kommer alltid ha en särskild plats i våra hjärtan. Första egna hemmet. Här blev vi vuxna. Här har vi odlat allt möjligt, byggt allt möjligt, skaffat hund och katter, Volvo och barn. Men det är nog inget hus att bo kvar i. 
 
Ibland när jag städar i köket vill jag flytta på momangen, när allt är snett och vint och det drar från gud vet var. Men går jag ut i trädgården så ser jag körsbärsträdet och vinbärsbusken jag fick i examenspresent, det härliga plommonträdet, drivbänkarna vi byggt, kattorna vi blivit hem åt. Då vill jag aldrig lämna. 
 
Går jag ut och går ser jag varje plats med mer än enbart ögonen, jag ser den med både minnen och förhoppningar. I den dungen växer liljekonvalj som vi plockat till våra mammor på mors dag och nu kommer man plocka till mig också, i den dikeskanten växer årets första blåsippor, där blir alltid mycket gullvivor, nu vet jag var det finns svamp, blåbär, lingon, var det finns fina julgranar men var vi hugger för att de är ivägen. 
 
Sen är det alla konstiga namn man lärt sig eller har satt på saker, stora tallen, svängom, källan, militärförrådet, brandammen, åteln, döda älgen, ensamma kons hage, palatset, stora sten och en massa andra. Jag har märkt ibland att mina föräldrar och syskon inte fattar var jag menar när jag pratar om de här ställena, fast jag tror att det är glasklart. 
Så det är minst sagt motigt att glo på hemnet, vi har rätt höga krav. Vi letar inte efter hus, vi letar hem. 
 
Har ni några bra sökord för rolig omgivning på hemnet?
 
Den här påskhelgen har jag käkat tre påskbord i tre olika hem. Är ganska trött på det nu. Fast vi har haft det bra och träffat mycket släkt. Letat påskägg, pyntat ris och allt det där roliga. Ha det så fint så länge!

Så var hallen där uppe äntligen färdig!

Igår lade vi sista handen på rummet. Fixade med gardinstång, lampor, tavlor och lite annat. Så nu är det faktiskt färdigt. Känns rätt märkligt. Men det blev faktiskt väldigt fint. Det trodde en inte när en var mitt i det. Hallen var mest något en ville få klart men som alltid hade ett ska bara, ska bara. Är så fruktansvärt trött på att måla list!  Så en är nästan lite förvånad att det inte bara är klart utan till och med bättre än innan! Här kommer lite bilder. Först en bild av hur det såg ut innan! 


Här har vi bara tömt rummet men Bob ser redan trött ut. 


Den gamla tapeten är nedanför och den första ovanför. Kändes rätt trist att man inte kunde behålla den gröna! 


Efter att ha tapetserat snedtaket så började vi sätta upp panelen. Mammas Nya Kille höll oss sällskap.


Det gick på några timmar och det var inte så farligt svårt kring elementet heller. Fast det märktes att det gått några månader sedan förra gången vi satte upp panel. Den här gången satt jag mest i stol och räckte bräder. En smidig sak är att vi fick plankorna färdigsågade i rätt längd när vi köpte dem! Men jag fick ändå köra med släp till brädgårn för vi vågade inte utgå från att de skulle ha tid men det var inget problem.


Så var det dags för resten av tapeten. Inte så svårt egentligen men lite drygt. Blev fint ändå. Fast det såg inte vi då.


Här är rummet i princip färdigt. Har gått några veckor emellan. Fönstret är färdigbyggt av han som skulle göra det och jag har hunnit måla och tapetserat runt det, listerna är äntligen uppsatta. Vet inte hur många vändor vi åkt för att handla mer list eftersom vi köpt för kort, glömt lister och upptäckt nya ställen som behövt list och så vidare... I taket ovanför fönstret satte vi tapet. Gör inte det ensam. Det gick men jag var på dåligt humör i flera dagar efteråt. 


Så här ser det ut nu med allt på plats! 




Det blev lite ljusare än förut och mycket mysigare faktiskt. 



Igår vågade vi äntligen sätta upp tavlor i barnrummet också!  


Och nöjdast är nog Randig som äntligen fått tillbaka sin hörna! 


Känns skönt att vi blev färdiga innan ungen kom. Har börjat växa ur min favoritslapparskjorta så det var på tiden! Nu kan en börja längta i lugn och ro utan allt för mycket måsten och aber. 

Är nog många saker som fått vänta tills nästa år om vi inte blivit klara nu. En sak har vi fått skjuta upp och det är hallen där nere. Allt byggande här uppe har så att säga påverkat väggarna där nere. Men det tar vi nästa år för jag tror att det är mer att göra än att skvätta lite färg på väggen. Vi har hängt ett draperi för en dörr som ska bort och där finns ett fönster som inte finns och lite sånt. Och ska man väl göra om där så ska kanske en elektriker kika lite på proppskåpet och dra om lite innan. Så det får bli en annan gång!

Ikväll ska vi på förlossningsföreläsning. Ser ut som att vi hann ändå! Än håller det sig rätt så lugnt i magen. Så vi får se om en hinner göra en laddning med kroppkakor till frysen, nu när den vanliga potatisen är tillbaka! 

Ha en bra dag! 

Vardag

I morse så kände jag mig äntligen som alla andra. Varenda gravid person jag mött senaste tiden har varit på mig och frågat om inte jag också sover dåligt, brukar sova som en stock men nu kom sömnsvårigheterna till mig också. Inatt vaknade jag gång på gång och hade svårt att somna om. Låg som en båt på torra land uppallad mellan kuddar och täcken och stirrade ut i mörkret medan jag tänkte att det här är också vila. Så idag är jag lite såsig.
 
Ska städa idag, nu när hallen här uppe äntligen är färdigbyggd! Tänkte vänta med bilder tills alla lampor, tavlor, småkrafs och gardiner är på plats men nu ser det inte så illa ut längre. Väldigt skönt att slutligen få slippa allt sågspån som sprider ut sig och delar sig som amöbor hur man än dammsuger och dammar!
 
Sylusten är på topp just nu men det är just inget mer som behövs till ungen. Så en får väl ta tag i det där med gardiner istället. Fast en listen mössa råkade jag sy häromdagen. Tror det är en av de finaste och minst komplicerade jag gjort. Den bara blev!
 
 
Fia-Pia har lärt sig sova ute men ibland på dagarna kommer hon in, hon är ju ganska go egentligen, i små doser! Morran och Randig trivs ju också inne, särskilt på förmiddagarna. Det är lätt att ta det lugnt med de här ikring sig.
 
 
Det finns ju inget som är riktigt brådskande när man har katt i knät.
 
 
Bobban tror jag är rätt nöjd med att ha någon hemma hela tiden. Dessutom verkar han väldigt nöjd med att våra promenader blir allt kortare för varje vecka...
 

Nej nu ska jag nog ta tag i det där städandet. Så det blir något gjort idag, hur långt man nu kommer. Ha en finfin dag!
 

Onormalt Normal

Sygalen sjuksköterska mitt ute i skogen med kattor, hund, sambo och småbarn.

RSS 2.0