Baktankar

Det är en sådan period igen. Jag har börjat baka igen. 


När saker känns lite mycket i livet så börjar jag baka. Det är något väldigt tillfredsställande med att ha bakat något. Man har gjort något. Ungefär samma känsla som när man sytt något men för tillfället är det lättare att baka än att sy på grund av barnen.


Och tillslut blir det matbröd för tydligen känner till och med jag att det räcker med gott fika efter en tid. Just nu blir det oftast kanonkulebröd eller formbröd med vetekross, honung och rapsolja. Har kommit på att om jag skivar det och fryser in det så har en rostbröd en kan plocka från frysen så slipper en att det torkar och har sig.

 

Så när jag inte orkar tänka på annat så tänker jag på bröd. Bröd med mandel, skållningar, valnötsbröd, surdeg, kryddor som kan vara gott i, semlor och massa sånt. Hur gör ni när man går och grubblar på saker ni inte kan göra något åt och tillslut inte orkar tänka på. Eller har ni någon bra idé på något att baka? 




Förutom kaffet är allt bra

Det rullar på här hemma. Ut i snön förmiddag och eftermiddag. Oftast åker vi snowracer men idag blev det kramsnö så jag och äldsta barnet byggde en häst, en snögubbe och en stuga med handfat och lucka att sälja glass i. Trevlig omväxling även om det säkert betyder att snön är påväg bort.



Nu är det lite lugnare hemma. Äldsta är lite gosligare och har blivit väldigt intresserad av att få minstingen att skratta. Dessutom går det smidigare att natta honom (det tar en timme inte tre). Yngsta käkar lite oftare på nätterna men lite glesare under dagen. Har börjat snurra runt och håller på med det mest hela tiden.

Det enda tråkiga är väl att de sover omlott på dagen. Lata morsan skulle väl gärna dricka kaffe när båda sover men å andra sidan sover minstingen bra i vagnen när vi är ute. 

Snö upp över öronen

Den här veckan är jag själv med barnen för min sambo drog till Norrland i onsdags. Eller själv och själv, morsan och farsan har kommit över en del kvällar och hjälpt till. Hur eller hur så rullar det på, trodde det skulle bli värre än vad det varit. Det blir ju liksom en annan stämning och en annan takt när man går själv med dem. Tror att äldsta barnet bjuder till riktigt mycket för att vara två år. De är kloka de små liven. Men det ska bli riktigt skönt att få hem gubben imorgon.

Nackdelen med att amma nu är väl att jag inte bara kan åka iväg och sova något dygn. Men den tiden kommer. 2035, det är nog mitt år! 

Just ja, snön kom! Så nu får minstingen ligga i vagnen och Pyret åker snowracer var vi ska. Gick sådär idag. Vagnen fastnar så fort man inte går på plogad väg, Pyret oftast vägrar gå själv samtidigt som snowracern är "obekväm" så när vi skulle till svärmor fick jag ta vagnen med sovande Semla och dra baklänges efter mig med två armar genom snön samtidigt som äldsta vrålar att han vill bli buren. Men det går på något vis ändå. 

Onormalt Normal

Sygalen sjuksköterska mitt ute i skogen med sambo och småbarn.

RSS 2.0